Ordbok

A

allmänna anställningsvillkor  De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

arbetsgivaravgift  De avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön.

arbetsgivar­organisation  En medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor.

arbetsledningsrätt  Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

arbetsrätt  Regler i lag, anställningsavtal och kollektivavtal som reglerar rättigheter, skyldigheter och relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare/ fackförbund.

arbetstidsbank  Konto där arbetstidsförkortningar samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

avtal  Juridiskt bindande överenskommelse.

avtalsperiod  Den tidsperiod inom vilken kollektivavtalet gäller.

avtalsrörelse  Förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och fackförbund om löner och arbetsvillkor.

avtalsturlista  Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från LAS vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

B

blockad  En stridsåtgärd på arbetsmarknaden där facket förhindrar arbete på ett företag eller en enskild arbetsplats, till exempel genom att stänga av arbetskraft eller strypa leveranser, förbjuda nyanställning eller utförande av övertids-eller mertidsarbete.

bruttolön  Den anställdes lön före skatt.

C

central förhandling  Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central nationell nivå.

central lönebildning  Löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning. Förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

D

dialogavtal  Kollektivavtal om lön, utan siffror, där lönen sätts genom samtal mellan chef och medarbetare.

disponibel inkomst  Den inkomst som man har kvar efter skatt.

dispositiv  Den del av lagstiftningen som anställd eller fackförbund och arbetsgivare kan komma överens om på annat sätt än det som står i lagtexten.

F

fack­förbund  En medlemsorganisation för arbetstagare (arbetstagarorganisation) som driver arbetstagarnas intressefrågor gentemot arbetsgivarorganisationer eller företag.

flexpension  En extra pensionsavsättning kombinerat med en rätt att ansöka om att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet.

föräldralön  Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

förbundsavtal  Rikstäckande kollektivavtal.

förhandling  En överläggning mellan arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och fackförbund eller arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation.

förhandlingsavtal  Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel.

förhandlingsdelegation  Grupp av företagsrepresentanter som utses för att tillsammans med Almegas förhandlare förhandla och teckna kollektivavtal.

förskjuten tid  Den tid arbetstagaren är schemalagd att arbeta som ligger utanför det som kollektivavtalet definierar som ordinarie arbetstid. Förskjuten tid används i många kollektivavtal i stället för Ob-ersättning.

fredsplikt  Plikt att inte ta till stridsåtgärder. Så länge kollektivavtalet gäller råder fredsplikt.

G

generellt lönepåslag  Lönepåslag som är lika för alla och som inte påverkas av exempelvis prestation, ansvarsnivå eller kompetens.

H

hängavtal  Företag som inte är med i en arbetsgivarorganisation kan i stället för kollektivavtal teckna hängavtal med ett fackförbund.

huvudavtal  Övergripande centrala kollektivavtal på arbetsmarknaden. Exempel på frågor som regleras i huvudavtal är spelregler för arbetsmarkandes parter, vilka parter det gäller, hur förhandlingar ska gå till, regler kring uppsägning och omställning.

huvud­organisationer  Svenskt Näringsliv, LO, PTK samt Saco (vars privatsektorförbund ingår i PTK). Paraplyorganisationer som samlar arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer samt kan ingå huvudavtal för dessa.

hyvling  Fackens benämning på när arbetsgivaren på en arbetsplats vid arbetsbrist omplacerar arbetstagare till samma jobb men med sänkt sysselsättningsgrad.

I

individgaranti  Löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras oavsett engagemang, ansvarsnivå eller kompetens. Förekommer i vissa löneavtal.

individuell lönesättning  Lönen satt utifrån den enskilde individens prestation och verksamhetens behov.

industri­avtalet  Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Eftersom exportindustrin påverkas mest av internationell konkurrens har man bestämt att industris förhandlingar ska vara normerande för övriga förhandlingar.

inflation  En ökning av den allmänna prisnivån. Pengarna minskar i värde och köpkraften minskar.

ingångslön  Den lön som en anställd går in med i en anställning och som sedan kan utvecklas med ökad erfarenhet, utvecklad kompetens etc. Är ibland, men inte alltid, identisk med lägstalön eller minimilön som anger avtalens lägsta lönenivåer, när sådana finns i kollektivavtalet.

inhyrning  När arbetsgivare hyr in anställda från bemanningsföretag.

J

jourtid  Den tid då arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen och är beredd att utföra arbetsuppgifter vid behov.

K

klausul  Annat ord för bestämmelse eller regel i avtal.

knäet  ”Knä” är ett begrepp i avtalsrörelsen som innebär att alla som tjänar mindre än en viss summa ska bidra mer till den lönepott som räknas fram och som ska fördelas bland alla dem som omfattas av lönerevisionen.

kollektivavtal  Skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation, t ex Almega, om anställningsvillkor eller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

kollektivavtalslöst tillstånd  Situation som uppstår då ett avtal löpt ut utan att berörda kollektivavtalsparter enats om ett nytt avtal. Under kollektivavtalslöst tillstånd råder inte fredsplikt och stridsåtgärder kan bryta ut.

konkurrenskraft  Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen. Påverkas negativt av höga lönekostnadsökningar eftersom företagen då behöver höja priset för att klara en högre lönekostnad. Högre priser kan innebära minskad försäljning och i förlängningen högre arbetslöshet.

köpkraft  Mått på människors möjlighet att köpa varor och tjänster för lönen. Köpkraftens utveckling är beroende av storleken på disponibel inkomst och inflationen.

L

låglönesatsning  Krav om särskilt framräknad låglönepott från LO-förbunden för att höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner. Om lönerna för okvalificerat arbete stiger innebär det att personer med svag förankring på arbetsmarknaden får svårare att få jobb eftersom färre arbetsgivare har råd att anställa.

LAS  Lagen om anställningsskydd, LAS, reglerar bland annat uppsägningstider, giltigheten av uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning mm.

lockout  Utestängning av arbetskraft. En stridsåtgärd som kan användas av arbetsgivarparten. Används mycket sällan eftersom utebliven produktion skadar arbetsgivaren.

lokal lönebildning  Lönebildning som utgår från det enskilda företaget. Lönesättningen varierar beroende på medarbetarens måluppfyllelse och resultat.

lokala förhandlingar  Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på företagsnivå.

lönebildning  Lönebildning sätter ramarna för företagens löner. Ramarna kan bestå av kollektivavtal och/eller marknadslönestatistik samt företagens eventuella belöningssystem. Bra lönebildning utgår från och stödjer företagets affärs- och verksamhetsidé.

löneglidning  Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.

lönenormering  Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fungerar som en norm för hur höga löneökningar får bli i de övriga avtalen.

lönepolicy  Policy som klargör sambandet mellan företagets affärsidé och mål och medarbetarnas löner genom att tydliggöra principer och kriterier för lönesättningen.

lönerevision  Översyn av lönerna på en arbetsplats.

lönesamtal  Ett uppföljande och framåtsyftande samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation.

lönespiral  Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.

lönespridning  Skillnaden i lön mellan de med högst respektive lägst lön.

löneutrymme  Det utrymme som räknas fram enligt kollektivavtal eller som bolag fastställer och som fördelas till medarbetarna som löneökningar.

löne­utveckling  Skillnaden mellan individers ingångslön och framtida lön beroende på exempelvis erfarenhet.

löneväxling  En del av lönen byts mot en förmån, till exempel pensionsavsättning.

M

märket  De kollektiva löneökningarna uttryckta i procent som sätts av parterna inom exportindustrin.

medarbetaravtal  Gemensamt kollektivavtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

medling  Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de tror att det annars kan bli konflikt.

medlingsinstitutet (MI)  Statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik.

mertid  När en arbetstagare som är deltidsanställd arbetar extra timmar utöver det ordinarie arbetstidsmåttet som gäller för deltidsanställningen.

minimilön  Den lägsta lönen som någon i avtalsområdet kan få om det är reglerat i kollektivavtalet. Ibland kallas minimilöner också för lägstalöner. Sverige har ingen lagstadgad minimilön.

N

nettolön  Den lön den anställde får ut efter skatt.

nominell löneökning  Hur mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

normering  Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn tecknar de första avtalen i avtalsrörelsen. Dessa avtal blir normerande i den betydelsen att inga andra avtalsområden får innehålla större kostnadsökningar än vad parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn har enats om.

O

OB-ersättning  Lönetillägg för arbete på tider som i kollektivavtalet betraktas som obekväma för arbetstagaren.

omställningsavtal  Avtal om vad som ska göras för de som förlorar jobbet vid neddragningar.

opo  Opartiska ordförande. Variant av medlare som finns inom Industriavtalet och som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.

P

parter  Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarorganisationer, arbetsgivare och fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala förhandlingarna.

pott  Den summa pengar som vissa kollektivavtal anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.

primärkonflikt  När en av parterna (arbetsgivare eller fack) varslat om konfliktåtgärder i syfte att teckna nytt kollektivavtal.

prolongering  Förlängning av avtal.

R

reallön  Lön justerad för inflationen. Används ofta i samband med beskrivning av löneutveckling för grupper av anställda.

reallöneökning  När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med.

relativlöneförändring  Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

retroaktiv lön  Om ett nytt löneavtal inte träffas förrän efter det att det gamla avtalet har löpt ut, gäller den nya lönenivån ibland bakåt i tiden från det gamla avtalets utlöpningsdatum.

riksavtal  Rikstäckande kollektivavtal.

rörlig lön  En del av lönen som ofta är kopplat till den enskilde medarbetarens, gruppens eller företagets prestation eller resultat. Det kan också handla om när arbetet utförs som till exempel skifttillägg och ersättning för så kallad obekväm arbetstid. Denna del av lönen kan variera från månad till månad.

S

sifferlösa avtal  Kollektivavtal med lokal lönebildning och utan angiven löneökningsnivå. Även kallat dialogavtal.

sociala avgifter  Består främst av arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift.

strandning  När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.

strejk  När arbetstagare vägrar att arbeta. Rätten till strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i lagen. Beslut om strejk måste fattas av central facklig organisation annars är den olovlig.

strejkbryteri  Ett begrepp som facken har hittat på och som inte har någon juridisk bäring. Facken använder begreppet i många olika situationer under en konflikt, bland annat när anställda som inte är medlemmar i facket fortsätter med sina ordinarie arbetsuppgifter under en pågående strejk.

stridsåtgärder  Påtryckningar som ett fackförbund eller arbetsgivarorganisation kan ta för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal. Konflikter är mycket kostsamma för arbetsgivarna och därför undviker de att använda dem i största möjliga mån.

stupstock  Centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.

sympatiåtgärder  När ett fackförbund varslar om konfliktåtgärder för att stödja ett annat fackförbund i deras konflikt. Det innebär att fackförbund som är bundna av kollektivavtalets fredsplikt ändå kan ta ut sina medlemmar i strejk så länge det är i sympati med ett annat fackförbund som har varslat om stridsåtgärder.

T

tillfälliga anställningar  Det finns tre typer av tillfälliga anställningar i lagen om anställningsskydd: särskild visstid, vikariat och säsongsanställning. Andra visstidsanställningar kan förekomma i kollektivavtal. Tillfälliga anställningar ger flexibilitet för företag under enskilda perioder som tillfälliga arbetstoppar.

tillsvidare­anställning  Kallas ibland en fast anställning.

turordning  Regler i LAS som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut.

V

varsel  Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla.

vild strejk  En strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund. Det är inte tillåtet för arbetstagare som ingår i ett fackförbund att delta

vinst  Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader.

Y

yrkande  De krav som facken och arbetsgivarna driver i avtalsförhandlingarna.