Det här är ett kollektivavtal

Den svenska arbetsmarknaden regleras både genom lagstiftning och kollektivavtal. De arbetsrättsliga lagarna beslutas av riksdagen och gäller samtliga på arbetsmarknaden. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal om anställningsvillkor och reglerar anställningsvillkoren i varje bransch.

Kollektivavtal träffas mellan två eller flera parter, dels arbetsgivar­organisationer som företräder arbetsgivarna, dels fack­förbund som företräder sina medlemmar. Alla företag omfattas dock inte av kollektivavtal.

Kollektivavtal ger trygghet på arbetsmarknaden för samtliga parter. Med kollektivavtal vet alla vad som gäller, vilket gör det enklare att planera verksamheten. Kollektiv­avtalet gör det möjligt för parterna att förhandla om mer flexibla regler än den gällande lagstiftning, något som både arbetsgivare och medarbetar kan ha nytta av.

Parter

Varje avtal har minst två parter, så även kollektivavtal. Det är inte ovanligt att flera arbetsgivar­organisationer och flera fack­förbund är part, till exempel träffar Akademiker­förbunden inom paraply­organisationen SACO gemensamma kollektivavtal.

Om företaget har kollektivavtal för arbetare med ett LO-förbund omfattas alla arbetare på företaget, oavsett yrkeskategori, av ett och samma avtal. För tjänstemän och akademikeryrken kan företag omfattas av kollektivavtal med något TCO-förbund respektive SACO-förbund.

Inom Almega är det de nio Almega­förbunden som är part i avtalen. Almega­förbunden är tillsammans part i över 130 kollektivavtal.

Vilka omfattas

I Sverige gäller principen att företag som har tecknat ett kollektivavtal tillämpar villkoren i avtalet på samtliga anställda, det vill säga även anställda som inte är med i ett fack­förbund. Fack­förbunden har dock inte rätt att företräda dessa anställda.

Innehåll i kollektivavtal

Varje kollektivavtal innehåller regler om förhållandet mellan företaget och de anställda som parterna kommer överens om. Alla kollektivavtal innehåller idag regler om allmänna anställningsvillkor som kompletterar eller ersätter de arbetsrättsliga lagarna. Det kan till exempel handla om anställningsformer, arbetstid, semester, sjuklön och uppsägningstider. Många kollektivavtal innehåller också regler om lön och det är vid avtalsförhandlingarna som parterna kommer överens om lönehöjningarnas storlek.

Det blir allt vanligare med en avtalsform som kallas dialogavtal. Denna avtalsform innebär att lönen hänger ihop med verksamhetens och medarbetenas utveckling och den årliga lönerevision, vilken bestäms med hänsyn till utvecklingen i branschen, omvärlden, verksamhetens ekonomiska förutsättningar samt medarbetarnas prestationer. Denna avtalsform kallas även sifferlösa avtal.

Avtalen om pensioner, tjänstegruppliv, trygghetsförsäkring och omställningsavtal är också kollektivavtal. De flesta sådana avtal är träffade mellan central­organisationerna, till exempel Svenskt Näringsliv och LO respektive PTK. Dessa gäller dock tills vidare och förhandlas sällan om.